sverigeloppet.nu
sverigeloppet
Sverigeloppet – ett cykellopp genom Sverige
Sverigeloppet är ett cykellopp som årligen körs mellan Haparanda i norr till Ystad i söder. Krav är att du fyller minst 19 år det år tävlingen går av stapeln samt att du kan hålla en hastighet på 27 km/timme då det varje dag finns en maxtid alla ska komma upp i. Varje lag måste dessutom ha en egen service/följebil i vilken minst två personer ska finnas under hela loppet. En ska köra och en ska läsa kartan samt ha kontakt med deltagarna, tävlingsteamet etc.
Alla deltagare startar i en och samma klass, och cyklar i lag om mellan 5-10 deltagare. Lagets tid är tredje cyklistens tid, och man uppmuntras att hålla ihop laget under hela tävlingen. Starten går i Haparanda, där det också hålls ett informationsmöte inför starten. Vanliga trafikregler gäller, vilket innebär att cykeln måste vara utrustad med broms och ringklocka, alla deltagare måste också bära hjälm.
Etapperna
Etapp 1 körs mellan Haparanda och Piteå, etapp 2 går från Piteå till Umeå, etapp 3 från Umeå till Sundsvall och etapp 4 körs mellan Sundsvall och Sandviken. 5:e etappen körs från Sandviken till Vingåker, etapp 6 mellan Vingåker och Värnamo och 7:e och sista etappen startar i Värnamo och avslutas i Ystad. Deltagarna cyklar drygt 250-270 kilometer varje etapp och såväl underlag som omgivningar är varierande: delar av loppet cyklas vid sidan av vackra Kalixälven, andra delar i de norrländska skogarna. Sandöbron, Ångermanälven, Högakustenbron, Storsjön och Färnebofjärdens Nationalpark är andra ställen som deltagarna får nöjet att passera. Både Södermanland och Östergötland bjuder på vackra omgivningar och ett varierande landskap, innan cyklisterna går på Vätternrundans bana en bit inför loppets sista utmanande stigningar innan det går att rulla genom Tomelilla och in i mål i Ystad.
Utmanande cykellopp
Sverigeloppet är ett utmanande cykellopp som kan beskrivas som att cykla Vätternrundan under sju dagar i sträck. På varje etapp är det två obligatoriska stopp, varav ett är för lunch.
Sverigeloppets historia
Från början kördes Sverigeloppet som ett slags propagandalopp i syfte att demonstrera cykeln som fortskaffningsmedel. Första loppet sägs ha körts på 2-växlade brukscyklar, för att sedan arrangeras tio gånger mellan 1951-1964. Varje gång körde man från Haparanda till Ystad, med enbart 50 personer vid startlinjen. Alla deltagare som lyckades fullfölja loppet erhöll 200 kronor i kontanter och fick dessutom behålla den cykel de använt under loppet. En storvinst enligt den tidens mått.
En av dåtidens mest kända deltagare är Gustaf Håkansson, även kallad “Stålfarfar”. Han ansågs vara för gammal för att delta, då ledningen hade satt en åldersgräns på 40 år. Håkansson, som då var 66-år gammal, nekades därmed att delta första året som tävlingen gick av stapeln. Det gick dock inte att stoppa honom; “Stålfarfar” inte bara genomförde loppet och blev folkkär på köpet, han gick dessutom i mål drygt ett helt dygn före övriga deltagare.
2017 års nystart
2017 års lopp anordnades med OS-medaljören i cykel Bernt Johansson som banchef, samt en av flera tävlingsledare. Förra årets tävling beskrivs som en nystart av det historiska lopp som kördes redan på 50- och 60-talet. Nystarten sågs som en följd av det uppsving cykelsporten fått i Sverige under senare år. 2017 års cykellopp avverkades under sju dagar och deltagarna cyklade en etappsträcka per dag.
Sverigeloppet har numer fokus på miljö och säkerhet. Visserligen kör man på tid och tävlar i lag, men fokus ska ändå ligga på själva natur- och motionsupplevelsen, enligt Bernt Johansson
:http://cykla.se/artiklar/historiskt-succelopp-atervander/. Sverigeloppet samarbetar med Världsnaturfonden för att stötta deras satsning på att rädda världens hav.
För att säkerställa deltagarnas säkerhet anpassas banan i den mån det går och varje tävlande team kör med egen GPS. Skulle något inträffa under loppet finns första-hjälpen grupper utplacerade längs vägen för att hjälpa. Vanliga trafikregler gäller, vilket innebär att alla deltagare måste ha hjälm på sig under hela tävlingen samt att varje cykel helt enligt lag ska vara utrustad med broms och ringklocka.
Sverigeloppet 2018
Banan
191 mil på cykel genom Sverige med start i Haparanda går första etappen förbi Kalix och Boden och avslutas i Piteå. En sträcka på totalt 249 kilometer. Andra etappen går från Piteå till Umeå, via Skellefteå och Bjurträsk. Sträckan är 237 kilometer. Från Umeå går etapp 3 som tar deltagarna vidare till Sundsvall, genom att cykla 326 kilometer och passera såväl Örnsköldsvik som Härnösand. Fjärde etappen cyklas förbi Delsbo, Mohed, Ockelbo och slutligen Sandviken. Totalt har deltagarna då kört 261 kilometer på etapp 4, innan de tar sig an den 265 kilometer långa etapp 5 som går från Sandviken via Sala, Skultuna och Kvicksund till etappmålet Vingåker. Därifrån fortsätter loppets sjätte etapp genom Vadstena och Jönköping, för att 278 kilometer senare avslutas i Värnamo. Sista etappen, 251 kilometer lång, körs från Värnamo till Ystad förbi Lönsboda och Åhus.
Deltagarna
I 2018 års lopp tävlar fyra team. Två av dem består av 10 cyklister och två servicepersoner vardera, två består av 9 cyklister och två servicepersoner vardera.
I loppet tävlar alla i en och samma klass och kör i lag. Lagen får bestå av 5-10 deltagare, som uppmanas hålla ihop under varje etapp. Det är dock tillåtet att köra i olika tempo om man så skulle önska, men lagets redovisade tid är densamma som tredje cyklistens tid på respektive etapp. Totalt tre cyklister måste fullfölja varje etapp för att laget som helhet ska bli godkänt.
Regler
- Tidtagning sker mellan tidsstart och tidsmål, i hela minuter
- Efter respektive etapp publiceras lagens olika etapp- samt totaltider
- Varje lag måste ha med sig en egen service/följebil som bemannas av minst två personer under hela loppet
- Lagen måste vara utrustade med 2 stycken GPS: er med kartdisplay för att klara av att navigera och följa banan (GPS-enheten används även för tidtagning)
- Pris delas ut vid målgången i Ystad till samtliga deltagare som fullföljt tävlingen
Är du intresserad av att köra ett så kallat extremlopp av något slag kan exempelvis ett IronMan eller ett så kallat SwimRun-lopp vara aktuellt. Det viktigaste att tänka på är att vara väldigt tidigt ute med anmälan, då de flesta extremlopp tidigt blir fullbokade. Gör också upp en tydlig träningsplan, samt en plan för hur och när allt praktiskt runt omkring ska fixas och fungera.
Att tänka på inför ett extremlopp
För att klara en IronMan rekommenderas ett års förberedelser, särskilt för nybörjaren. Grunden läggs under vintersäsongen och det är viktigt att parallellt med träningen ta reda på så mycket som möjligt om det lopp du ska köra. Ta reda på om det finns vätske- och matkontroller längs vägen, om du bör ha ett eget team med dig, hur långt det är emellan de olika kontrollerna, hur mycket energi du gör av med etcetera.
Att göra upp en träningsplan, och att hålla sig till den, är oerhört viktigt. Försök vara ärlig mot dig själv och skriv ner svagheter och styrkor så att du har en tydlig bild av vad du behöver träna på mer, och vad som kan utvecklas till att bli ännu bättre. Många tycker att simningen är den tuffaste delen i ett extremlopp, så passa på att träna simning under vintern i inomhusbassäng. Träna rörlighet i axlar, armar och nacke så mycket som möjligt och byt ut simhallen mot öppet vatten när våren kommer (glöm inte att införskaffa våtdräkt). Även spinning är en mycket bra träningsform under vintern, som går bra att kombinera med simträning och andra styrke- och konditionsövningar.
Inför ett IronMan-lopp tränar du inför 18 mil på cykel, 3,9 kilometers simning i öppet vatten och 4,2 mils löpning. Som du förstår måste du lägga ner mycket tid och möda på träning, planering och kost. Du vill också undvika skador, varför en varierad träning med en vilodag mitt i veckan är att föredra, ta med din blandrashund på träningen det känns alltid lättare att ha sällskap på träningen.